Kolla om din ingrediens som du betalt dyra pengar för verkligen levererar!
Någon som minns liposomerna som var på allas läppar på 80-talet? Nä, tänkte väl det. Tokhajpade då. Stendöda nu.
För Aftonbladet har jag granskat evidenshierarkierna för 20 av de mest hajpade ingredienserna i hudvård just nu. Från azelainsyra, till exosomer, PDRN, ectoin och volufiline. Och vad kom jag fram till?
Det visar sig att det bara finns oberoende vetenskapliga studier för några få av ingredienserna (nu blev ni nyfikna vilka!) och att företagen lutar sig mestadels åt egna ”kliniska studier” som aldrig når offentlighet utan stannar mellan rocken hos någon shady labbassistent i en källarlokal.
Labbframställda molekylen Volufiline från The Ordinary är extremt hajpad just nu på sociala medier, men hamnar toksist i evidenshierarkin, det finns inga oberoende studier som gör skäl för benämningen”fillers på burk”
Producenter gör alltså claims som; ”stimulera hudförnyelse”, ”stärka hudens barriär”, ”ge fylligare hud”, ”glow”, ”skydda mot oxidativ stress”, etc. utan att ha någon som helst teckning för det. Och vi konsumenter går på det. Hela tiden (hoppet är det sista som lämnar människan och det gäller speciellt rynkbekämpning).
Kolla min lista baserad på de senaste oberoende studierna på olika ingredienser så blir det slut på det!
Tack till docenten i experimentell dermatologi, Marie Lodén för kloka inspel om hur viktigt det är med folkbildning.
Och tack ni som läser! Sprid ordet och spring när ni hör påståenden som”unik molekyl”, ”kliniska studier visar att…” och ”plumpar huden”.
PDRN leverera bra i provrör, men uselt i krämer.
Så känner du igen en hajpad ingrediens som lovar för mycket
- Ingrediensen beskrivs som ”banbrytande” eller i ordalag som ”nästa generation av retinol”.
- Storytelling som ”Nasaforskaren blev bränd i laboratoriet och uppfann läkande substans”.
- Vetenskapliga termer som används utan sammanhang.
- Ord som ”cellkommunikation”, dna, exosomer eller bioteknik låter avancerade, men säger lite om den faktiska effekten på huden.
- Studier nämns, men utan detaljer och hänvisningar så att man kan hitta dem.
- Hänvisning till ”studier” utan att ange om de är kliniska, oberoende eller utförda på färdig produkt.
- Snabba resultat utlovas.
- Löften om synliga effekter på dagar eller veckor är ofta marknadsföring snarare än forskning.
- Ingrediensen är ny – och dyr.
- Hajp och exklusivitet går ofta före dokumenterad effekt, särskilt i mycket dyra krämer.
- Hänvisningar till få eller inga oberoende källor.
- Om information och påstående kommer från varumärket själv eller råvaruleverantören är det skäl att vara extra kritisk.
- Var källkritisk. Vem/vilka står bakom påståendena? Är det ett universitet eller är det producenten själv.
Delar av listan som går att söka på i artikeln på Aftonbladet
