Mascaror som innehåller kolsvärtan carbon nanotubes, blir förbjudna 1 maj 2026. Bilden är en genrebild.

EU:s kosmetikalagstiftning skärps. Den 1 maj 2026 träder en av de hittills mest omfattande uppdateringarna i kraft. 
Genom Omnibus Regulation VIII (EU 2026/78) uppdateras den befintliga kosmetikaförordningen för att spegla ”ny vetenskaplig kunskap om ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska”. Konsekvensen är nya förbud, skärpta gränsvärden och ett tydligt vägval för framtidens skönhetsindustri. Det gäller både produkter som lanseras efter datumet och sådana som redan står i butikerna. Om de inte uppfyller de nya reglerna får de inte längre säljas.

Totalförbud mot flera ämnen

Flera ämnen läggs nu till Annex II-listan över förbjudna ingredienser i kosmetika. Dit hör bland annat perboric acid (blekningsmedel), carbon nanotubes (används i mascaror), acetone oxime (sannolikheten att hitta den i vanlig kosmetika är låg redan nu), trimethyl borate (kemisktekniska produkter) samt vissa former av silver, inklusive nanopartiklar. Dessa ämnen har fått CMR-klassificering (Cancerogen, Mutagen, Reproduktionstoxisk) och får från och med maj 2026 inte längre förekomma i kosmetiska produkter som säljs inom EU – oavsett om de är nya eller redan finns på marknaden. Det finns en databas som heter RAPEX som är en databas för risker med konsumentprodukter. Exempelvis hittade Läkemedelsverket nyligen hydroquinon (receptbelagt blekmedel) i en kräm från Spanien som inte hade uppgett ämnet på INCI:istan.

Silver (särskilt nanoförbudet) är mest relevant för konsumenter

Vanligast att hitta i:

  • Deodoranter med ”antibakteriell” eller ”odor-control”-påståenden

  • Krämer för ”problemhud”, akne eller eksem

  • Munvårdsprodukter (tandkräm, munskölj – mer sällsynt idag)

  • Vissa makeup-produkter (ögonskugga, effektpigment)

Så kan det stå i INCI:

Silver
Colloidal Silver
Silver Citrate
Nano Silver / Silver (nano)

Riskzon för förbudet: produkter som marknadsförs som ”antimikrobiella”, ”självkonserverande” eller ”konserveringsfria”.

Silver i nanopartikelform förbjuds, medan vissa mikroformer endast tillåts i snäva användningar.

Den 1 maj 2026 reviderar EU listan över förbjudna ämnen i kosmetiska produkter. Foto: Agneta Elmegård

Skärpta begränsningar för tillåtna ämnen

Andra ingredienser tillåts fortsatt, men med tydligt snävare ramar.
Hexyl salicylate, ett vanligt doftämne, får endast användas i begränsade halter och är i praktiken förbjudet i produkter för små barn.
Silver i pulverform tillåts endast i mycket låga koncentrationer i specifika produktkategorier, som ögon- och läpprodukter.
Även konserveringsmedel som o-phenylphenol får strikta gränsvärden och kräver varningstext på förpackningen.

Talk – inte förbjudet än, men tydligt på väg ut

En ingrediens som väcker särskilt stor uppmärksamhet just nu, inte minst i USA är talk (talc). Talk omfattas inte av Omnibus VIII och förbjuds alltså inte i maj 2026. Men EU:s kemikaliemyndighet ECHA har klassificerat talk som CMR kategori 1B, vilket i praktiken innebär att ett framtida förbud är sannolikt. När CMR-klassificeringen väl förs in i kosmetikaförordningens Annex II kommer talk att förbjudas även i kosmetika. Tidpunkten pekar mot 2026–2027, enligt Coslaw.eu. Parallellt föreslår FDA obligatoriska tester av talk för att upptäcka asbest. Hårfärgningsingrediensen resorcinol och UV-skyddet homosalate, är uppe på den här listan och kan bli nästa ”CMR-liknande” fall där användning i praktiken försvinner.  Jag fortsätter att hålla er uppdaterade här på bloggen om vad som ligger i pipelinen.

Vissa PFAS-ämnen är förbjudna men flera strukturer upptäcks vid stickprovsanalyser. Något som Svenska Miljöinstitutet kunde klargöra i en studie 2022 

Och PFAS då?

Ja, av någon outgrundlig anledning är PFAS inte med på utfasninglistan. Trots att den är en solklar CMR-kandidat och EU jobbar nu för att införa nya klassificeringar av PFAS så att de faller under CMR som reproduktionstoxiska. Detta skulle iså fall kunna leda till kosmetikaförbud (via Annex II/III).

Utredningar pågår om strategiska begränsningar av hela PFAS-gruppen inom Reach. Jag har tidigare skrivit om lobbyismen inom kemikalieindustrin som har lämnat många kommentarer i EU:s remissprocess (tusentals), vilket också bromsar framsteg i ECHA-processen. Och pratat om det i podden Huddoktorerna.

Ökad kravbild på laboratorieanalyser för PFAS i konsumentprodukter är också ett spår som EU tittar på och då måste INCI-listorna uppdateras med nano-material byggda av PFAS-ämnen redovisas (liknande de i solskydd). Att se ord som fluoro i INCI är ofta en ledtråd till PFAS-struktur, men stickprover visar att pfas-ämnen i regel inte visas alls på INCI-listorna.

På SCCS  hemsida , den europeiska vetenskapliga rådgivande kommittén om kosmetikabedömningar, kan ni läsa mer.