Kategori: Intervju Sida 8 av 17

Tror du att man kan bli 150 år? Då ska du lyssna på P1 sommarvärdar och järnforskaren Mouna Esmaeilzades sommarprat här, vilket är både skrämmande och fascinerande lyssning. Om du inte visste vad genetiska saxar är så vet du det sen, eller så läser du min intervju med Mouna Esmaeilzades i veckans Klick, som ligger ute i affärerna nu.

Mouna, alias Dr Mouna, Esmaeilzades tror nämligen att vi i framtiden kommer att bli 150 år gamla eftersom vi har löst många medicinska gåtor och kommer att fortsätta att göra så i framtiden. Mouna vill göra vetenskap mer sexig och håller sig själv i form med hjärngympa.

Hallå där Mouna Esmaeilzades, du sommarpratade i veckan som gick. Hur tyckte du att det gick?
– Jag trodde inte att jag skulle bli så påverkad själv. Det var omvälvande. Jag var mest orolig för ”har jag sagt för mycket?” och så. Man börjar gräva i sitt förflutna kring sådant som man packat undan.
Vad tänkte du när du fick frågan från P1- redaktionen?
– Först var jag lite skeptisk. Ska ”Expert-Mouna” bli personlig? Men den kvällen började jag skriva ner några tankar och skrev och skrev. Det blev flera sidor. 

Du säger att de barn som föds i dag kommer att bli 150 år. Hur är det möjligt?
– Vi lever längre och längre helt enkelt. Om man ser till statistiken så är det högst troligt. För tio år sedan trodde folk att jag var galen när jag påstod det. Men åldrandets molekylära forskare i Nobelklass säger att det nog kommer att vara normen.

Bild från Sveriges Radio P1

Vad gör att vi lever längre?
– Vi uppgraderar oss själva hela tiden. Vi får mer kunskap och verktyg att hantera hälsan. I framtiden kanske vi inte ens kommer att vara i den här skepnaden längre. För 150 år sedan levde vi i genomsnitt i 37 år, men i dag lever vi mer än dubbelt så länge.
Vad är det bästa man kan göra för att bli gammal?
– Det är en kombination av gener och livsstil. Och bland livsstilsfaktorerna verkar det vara bra att ha en positiv inställning till livet. Många som är 100 + har varit med om hemska saker i livet men det handlar om hur man tacklar motgångar och hur man ser på livet. Det sociala, att omge sig med nära och kära och att man har ett syfte kan också förlänga livet.

Vilken kommer att vara den viktigaste frågan inom hjärnforskningen framöver?
– Det kommer att vara hjärnans privacy och integritet. Att säkra så att ingen kommer att läsa dina tankar utan tillstånd. Vi måste säkra våra egen ”dators” integritet. Det måste finnas hjärnrättigheter precis som det finns mänskliga rättigheter.

Varför tror du att det är så få kvinnor som får Nobelpriset i medicin?
– Det är en kombination av många faktorer. Det handlar om strukturer men också om hur man väljer. Det finns massor av fantastiska kvinnor som förtjänar Nobelpriset. Men tänker man Nobelpris tänker de flesta på en man. Det börjar där.
Vilken är den viktigaste medicinska upptäckten anser du?
– Historiskt sett är det väl antibiotikan, men i dag pratar vi om genetiska saxar. En teknik som gör att man kan gå in generna och klippa bort dåliga gener. Klippa bort cancerfrämjande gener eller ändra i genen som styr åldrande. Det är ganska ny forskning men det är Nobelprisklass på den. Det är två kvinnor Emmanuelle Charpentier och Jennifer ­Doudna och en man som jag hoppas får ta emot Nobelpriset snart.