Etikett: oktokrylen

Frankrike vill begränsa användningen av UV-filtret oktokrylen i solskydd – av miljöskäl

Omstridd solskyddsingrediens är föremål för utredning i Frankrike som vill begränsa användningen av UV-filtret oktokrylen (octocrylene)– ett vanligt ämne i solskydd, dagkrämer och smink.
Ett förslag som på sikt kan förändra hela solskyddsindustrin.

Den franska hälsomyndigheten ANSES (Frankrikes nationella myndighet för livsmedels-, miljö- och arbetssäkerhet) föreslår kraftiga restriktioner för den omdiskuterade syntetiska UV-filtret oktokrylen. Ett ämne som används i många solskyddsprodukter. När vi smörjer in oss, badar och duschar tvättas ämnet bort och hamnar i avloppsvatten, sjöar och hav. Myndigheten, som kan liknas vid Kemikalieinspektionen, menar att ämnet både förorenar vattenmiljöer och kan påverka människors hälsa liknande den som evighetskemikalien Pfas har. Frankrike förbjöd under året som gick PFAS-användning i skönhetsprodukter medan EU som helhet ännu inte fått till något förbud.

Myndighetens nya utvärdering visar att oktokrylen förorenar sjöar, floder och kustnära hav när solskyddsprodukter tvättas av huden eller följer med badvattnet. Ämnet återfinns även i avloppsslam och jord.

Enligt ANSES används mer än 1 500 ton oktokrylen varje år i kosmetiska produkter inom EU – främst som solskyddsfilter, fotostabilisator och UV-absorber. Ämnet finns i allt från solkrämer och dagkrämer till smink och dofter.

ANSES varnar för att oktokrylen kan störa reproduktionen hos fiskar och andra vattenlevande organismer, och även påverka jordlevande arter via avloppsslam. Dessutom misstänks det vara hormonstörande och påverka sköldkörteln.

Åt barn brukar man rekommendera mineralbaserade solskydd som lägger sig på ytan av huden. 

”Den största källan till förorening är kosmetika som innehåller oktokrylen. När ämnet tvättas bort från huden hamnar det i avloppsvattnet eller direkt i naturen”, skriver ANSES i sin rapport.

Frankrikes förslag har nu skickats till Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA), som hanterar restriktioner inom ramen för REACH-förordningen. Myndigheten vill att den högsta tillåtna halten av oktokrylen ska sänkas så mycket att ämnet inte längre fungerar som UV-filter.

Om EU antar förslaget skulle det i praktiken betyda att solskydd med oktokrylen försvinner från butikshyllorna.

I dag får oktokrylen användas i koncentrationer upp till 10 procent i de flesta produkter, och 9 procent i sprayform. ANSES bedömer att det går att ersätta oktokrylen med andra filter utan stora problem. Kostnaden för industrin väntas bli måttlig, enligt myndigheten.

I en stor konsumentundersökning, genomförd tillsammans med Ipsos och London School of Economics, uppgav 7 200 personer i sex europeiska länder att de är beredda att betala mer för produkter utan oktokrylen – om det leder till renare vattenmiljöer.

Förslaget granskas nu av ECHAs expertkommittéer för risk- och samhällsekonomisk analys. Ett beslut väntas under hösten 2026, och om restriktionen antas kommer den att gälla i hela EU, inklusive Sverige.

Fakta:

  • Oktokrylen är ett syntetiskt UV-filter som absorberar UVB-strålning och stabiliserar andra filter som avobenzon.
  • Det används i allt från solskydd och ansiktskrämer till smink och hårvård.
  • Ämnet är stabilt men svårnedbrytbart, och har hittats i vattenlevande organismer i flera europeiska studier.
  • Det är tillåtet inom EU upp till 10 %, men ifrågasätts nu på grund av sin påverkan på miljö och hormonbalans.

Studie: Kemiska solskydd lagras i kroppen

Ny studie visar att kemiska solskydd tas upp i blodet. Bild från Pixabay

Uppskattningsvis 4000 – 6000 ton solskyddsmedel hamnar i världshaven varje år men inte nog med det. Innan vi hoppar i plurret efter appliceringen av kemiska solskydd så tar kroppen upp de UV-skyddande ämnena i långt högre halter än man tidigare trott. Det visar en studie som FDA (den amerikanska livsmedels- och drogadministrationen) släppt. Studien presenteras i Journal of American Medical Association (Jama),

Undersökningen visar att de aktiva beståndsdelarna i solskyddsmedel som innehåller UV-skydden avobenson, oxybenzon, oktokrylen och ecamsule överskrider de gränsvärdena för vad kroppen ska exponeras för, slår forskarteamet från FDA fast. Det uppger Chemicalwatch.com.

Kolla INCI-listan på ditt solskydd. Fysikaliska solskydd lägger sig på hudytan (zink- och titanoxid) och går inte in i blodströmmen.

FDA:s riktlinjer säger att aktiva solskyddsmedel med ”systemisk absorption”,  (det vi kallar kemiska solskydd i Sverige), som har en större mängd av uv-skydd än 0,5 ng / ml ska genomgå ”en icke-klinisk toxikologisk bedömning samt utvecklings- och reproduktionsstudier”. Detta är något som solskyddsproducenter runt om i världen hittills har duckat för.

Studien gick ut på att 24 frivilliga personer provade fyra olika solskyddsmedel i dagligvaruhandeln, fyra gånger om dagen, på 75 procents yta av huden. Studien varade i fyra dagar.

Efter fyra dagar visade blodproverna att samtliga av de  fyra uv-skydden överskred gränsen på 0,5 ng / ml i blodet. Oxybenzonhalterna var över 169 ng  ml, medan avobensonnivåerna varierade från 1,8 till 4 ng / ml. Nivåerna av oxybenzon kunde spåras i blodet efter bara en dags applicering och ämnet ökade från dag ett till dag fyra, vilket tyder på ackumulering i kroppen.

Barn bör inte använda kemiska solskydd. Bara fysikaliska solskydd för att vara på den säkra sidan. Bild från Pixabay.

Testet utfördes inomhus utan exponering för värme eller solljus. Studien gjorde ingen skillnad på enskilda ämnena utan undersöktes som en cocktail på huden därför är det svårt att utröna om uv-skydden möjligen hjälper varandra in i huden och blodströmmen. Detta kommer att undersökas i en andra fas. Nya tester kommer snart att utföras på tre andra vanliga solskyddsmedel, nämligen  oktinoxat, homosalat och okisalat.

FDA-forskarna är noga med att påpeka att resultaten inte indikerar att man för den skull ska avstå från att använda solskyddsmedel. Men de påpekar att oxybenzon (även känt som bensofenon) redan har hittats i bröstmjölk, fostervätska, urin och blod, medan vissa studier har antytt att det kan påverka endokrin aktivitet. En svensk studie gjord vid Sahlgrenska sjukhuset har visat att barn inte har de enzymer som krävs för att bryta ner vissa kemiska solskydd. (Därför ska man på barn alltid använda fysikaliska solskydd som lägger sig på ytan).

Hawaii,  Key West, Florida, Aruba och Vigin Island är semesterdestinationer som är först ut att förbjuda försäljning av solskyddsmedel som innehåller oxybenzon eller oktinoxat. Förbudet,  träder i kraft den 1 januari 2021, och syftar till att skydda korallrevet utanför kusterna, men redan nu har vissa producenter börjat exkludera de här tvecksamma kemiska solskyddsingredienserna.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén