En av de farligaste arterna av bakterier är Staphylococcus aureus. Upptäckten att de kommunicera med varandra tippades kamma hem ett nobelpris 2022, men så blev det inte! Foto: National Institute of Allergy and Infectious Diseases (NIAID) / TT AP

(Texten har uppdaterats)

Elektronik som härmar vår egen hud? Molekylbygge, eller hur generna styr kommunikationen hos bakterier. Spekulationerna inför nobelpriset i kemi 2022 var vilda och ämnena vitt spridda. Något som var kul var att nästan alla kandidater var kvinnor, enligt TT. Och det var den hetaste kandidaten som vann, Carolyn R. Bertozzi vid Stanford University i USA. Hon är expert på kemiska reaktioner i levande celler och hur reaktionerna påverkar sjukdomar som cancer. Årets kemipris handlar om att kunna bygga alltmer komplicerade molekyler och förutom Carolyn R. Bertozzi är även Morten Meldal och Barry Sharpless inkluderad i kemins nobelpris, som de erhåller; citat ”för utvecklingen av klickkemi och bioorhtogonal kemi” (enkelt förklarat att kemiska reaktioner kan förekomma inuti levande system utan att störa naturliga biokemiska processer). Lipider, glykaner och proteiner gynnas av den här tekniken.

Att bygga komplicerade molekyler, något som vi har sett bra exempel på inom hudvårds- och parfymindustrin den senaste tiden där påbyggda molekyler skapade i laboratoriemiljö, blir allt vanligare. Det senaste exemplet är Versos nya supermolekyl Near 1 skapad av Dr Graziano som det tog åtta år av forskning att framställa. Det tar tid och kostar mycket pengar är slutsatsen.
Klick-kemin är utvecklad av Meldal och Sharpless som innebär att molekylära byggstenar snabbt och effektivt hakar i varandra. Något som vi snart kan vara gynnade av i skönhetsindustrin som ofta har ett ben i medicinska institutioner.

Bonnie Bassler, molekylärbiolog vid Princeton University i USA var tidigt med i spekulationerna om att få kemipriset ihop med sin kollega Peter Greenberg. Tillsammans har de studerat hur bakterier kommunicerar kemiskt med varandra, en forskning som kan användas när farliga mikrober ska bekämpas.
En tredje tänkbar vinnare som förekom i spekulationerna kring nobelpriset i kemi var Zhenan Bao vid Stanford University. Hon studerar så kallad ”elektronisk hud”, det vill säga elektronik som efterliknar människans hud. Detta är användbart vid utveckling av nya proteser och robotar. Säg hej till framtiden.