Hudens mikrobiom och hur det fungerar börjar nu bli allt mer klarlagt. Foto: 123RF

Vetenskapen har kommit en bit på vägen när det gäller att klargöra betydelsen av hudens mikrobiom. En ny studie publicerad av EAACI (European Academy of Allergy & Clinical Immunology) ger en fullständig översikt över livsstils- och miljöfaktorer som bidrar till ett hälsosamt mikrobiom, vad det är, och hur detta påverkar värdorganismen (du själv).

Huden är hem för en mångfald av mikroorganismer såsom bakterier, svampar, protozoer och virus, kända som ”hudens mikrobiom”. Protozoer spelar en viktig roll i ekosystemen som nedbrytare och som en del av näringskedjan på huden. Tänk på huden som en levande organism!

Forskning från teamet vid EAACI uppger en komplett lista över livsstils- och miljöfaktorer som påverkar hudens mikrobiom som kan hjälpa utveckling av hudvårdsprodukter i framtiden. Studien klargör hur balansen av denna mikrobiota är nyckeln till att upprätthålla hudens balans, skydda mot aggressioner och göra utbyten med kroppens immunsystem. Samtidigt klargörs hur en störning av denna balans är associerad med olika hudtillstånd som eksem och inflammation.

Dr Trevor Steyn är en av pionjärerna bakom ekologiska märket Esse. Foto: Agneta Elmegård

”Det är ingen tvekan längre om att att vetenskapen börjar ta hudens mikrobiom på allvar och ny medicinsk forskning visar på att man tagit detta till en helt ny nivå. Dermatologer har upptäckt att för att få ett bra slutresultat  av en invasiv behandling krävs det att mikrobiotiska balansen i huden återställs snabbt för att minimera negativa resultat”, säger kemisten Trevor Steyn, pionjär inom mikrobiotisk hudvård med märket Esse Skincare från Sydafrika.

Några av de viktigaste resultaten från studien visar att hudens mikrobiotasammansättning varierar både geografiskt och anatomiskt. Den påverkas av miljöfaktorer som temperatur, pH, talgproduktion och hur huden klarar av att återfukta sig sig. Den bidrar också till barriärfunktion, antimikrobiella aktiviteter och hur den arbetar med immunförsvaret.

”Exempelvis har man i Skandinavien en mycket torrare luft vintertid och det påverkar också mikrobiomet. Huden känns skörare och behöver rätt typ av produkter för att hållas i balans, jämfört med en person som vistas i fukrika miljöer”, berättar han.

En stabil och mångsidig hudmikrobiota är kopplad till motståndskraft och korrekt funktion av hudbarriären. ”Vänliga” bakterier konkurrerar med potentiella dåliga bakterier, utsöndrar antimikrobiella peptider och kommunicerar med värdens immunceller för att anpassa immunsvaret. Ett ganska avancerat maskineri på mikronivå alltså.

” Forskningen har gått framår. Traditionell syn på hud bland dermatologer har länge varit inriktad på ett ganska konservativt tankesätt där man inte tagit hänsyn till hudbarriärens tillstånd och vad levande organismer och bakterier kan göra för huden. Vi ser massor med goda resultat inom sårläkning och eksem när man använder sig av mikrobiotiska krämer. Forskning visar att om du har en störd barriär kan mikrober och toxiner ta sig in.”, förklarar Trevor Steyn som nyligen lanserat hudkrämer och concealer tänkta att användas efter kirurgiska ingrepp för att påskynda sårläkning.

Esse har nu tagit fram en medicinsk serie hudvårdande produkter, med levande bakterier som ska påskynda läkningen av huden. Här deras nya concealer som teamet presenterade på Dagens Estetik-mässa i Stockholm i september 2024.

Att livsstilsfaktorer bidrar till hudmikrobiomens hälsa är inte längre kontroversiellt. Till exempel fluktuerar hudens mikrobiella mångfald dygnsvis med cirkadiska rytmer vilket man upptäckte för ett tag sedan och som ledde till Nobelpris 2017, då kemisterna Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young prisades för sina upptäckter av molekylära mekanismer som styr den cirkadiska rytmen. Rytmen har konsekvenser för barriärfunktionen och hur huden bygger upp sitt immunförsvar. Störningar i sömn kan exempelvis förvärra inflammatoriska tillstånd i huden.

”Samspelet mellan kost, tarmhälsa och hudens mikrobiota spelar stor roll och är numera bra dokumenterad och visar ett ömsesidigt förhållande. Jag tror att detta bara är början på hur vi kan förstå hudens tillstånd och hur vi kan förbättra och läka huden vid större kirurgiska ingrepp”, säger Trevor Steyn.

Hur kan man skydda sin egen mikrobiom? Hur ska man tänka smart kring huden?
”Den största problematiken är antibiotika. Om man gått en längre period på antibiotika måste man tänka på hur man kan få sitt mikrobiom tillbaka. Mikrobiomet kommer tillbaka så småningom, men kanske inte lika snabbt som man hade hoppats. Man får tillbaka 80 procent efter två veckor eller så, men för att få tillbaka de andra 20 procenten kan man behöva hjälp.”

Ny serie från sydafrikanske Esse inriktar sig till estetiska kliniker för att påskynda läkning efter ingrepp.