Kategori: Hållbarhet Sida 15 av 19

Etiska parfymhuset Art de Parfum tar avstamp i havet

Art de Parfums nya parfym ”Sea Foam” är skummande hav, sjögräs och drivved i en liten flaska. Kom 2016. Nu är det dags för en ny havsinspirerad doft ”Le Joker”

Många producenter riktar just nu blickarna mot världens hav. Det fransk-brittiska ekolyxparfymmärket Art de Parfum är inget undantag. Deras senaste parfym har tydliga marina influenser och innehåller doftessenser från papyrus, salt, musk och tre olika pepparsorter. ”Le Joker” heter den och beskrivs som en ”kontrastrik pudrig marin doft med pikanta inslag av peppar och makeup”, signerad parfymören Ruta Degutyte, grundare av märket. Jokern är inte vad du tror. Det är en frisk doft tack vare pepparsorten timurpeppar som odlas på höjderna i Nepal där den enligt folktro används mot hosta och förkylning tack vare sina friska mintiga noter. Det är en ganska ny ingrediens i parfymörernas trolleribox.

Art de Parfums nicheparfym ”Le Joker” är en konceptuell parfym full av kontraster där toppnoten börjar i havet.

Art de Parfumes ”Sea Foam” parfym som kom 2016 är inspirerad av det skummande yviga baltiska havet. Utöver fikonlöv och bergamot innehåller ”Sea Foam” havssalt, drivved och sjögräs. Detta låter ju onekligen väldigt spännande. Första gången jag kände drivved tolkad i en parfym var i danska parfymhuset Zarkoperfume.

Art de parfum beskriver sig som ett etiskt parfymmärke där de skrivit under på bara använda råmaterial som är etiskt framtagna och inte inblandade i exploatering av ursprungsbefolkningar och tveksam råvaruproduktion. Materialet är återvunnet glas, korkar gjorda av trä och emballage är nedbrytbara i naturen och parfymerna är cruelty free-framställda. 2020 erhöll de Good Brand Award.

Är man uppväxt vid havet, som jag i Ystad, vet man vilken faschination havet har på en ens persona. Jag kunde sitta i timmar och titta ut över havet vid Saltsjöbaden och Fritidsbaren. Ville man vara ensam drog man till Lilleskog eller ”världens ände”, en naturhamn där fiskare farit ut med sina ranka båtar sedan medeltiden.

Arizona Muse ryter till om förpackningshysterin i skönhetsbranschen

Amerikansk-Brittiska toppmodellen Arizona Muse är hållbarhetsaktivisten som vill få konsumenter och producenter att tänka till kring förpackningar. Foto TT/Vianney Le Claer.

Toppmodellen Arizona Muse född i Arizona, uppvuxen i Santa Fe, har blivit känd för sitt engagemang inom hållbart mode och skönhet. Hon har prytt omslag för alla prestigefulla modemagasinen och gått visningar för Prada, Dior, Chanel och för bästa kompisen Stella McCartney. I veckan som gick deltog jag på en hållbarhetskonferens tillsammans med Arizona och kemister, ingenjörer kunniga inom återvinning.
Just återvinning och olika förpackningsstrategier är ett hett ämne inom skönhetsindustrin just nu. Grönt är det nya svarta. De flesta skönhetsföretag, stora som små, pratar mycket om hållbarhet för att kunna möta konsumenternas önskemål om att kunna göra fler medvetna val.

Det amerikanska hårföretaget Aveda ägs av Esteé Lauder och är ett företag som går i bräschen för hållbara förpackningar i sin produktion och använder både bioplast och plast återvunnen från PET-flaskor i sin produktion.

Finska Sulapac gör helt nedbrytbara förpackningar av cellulosa, bioplast från sockerrör är på frammarsch och fler och fler producenter gör naken-produkter helt utan förpackningar.
”Ibland är en skönhetsprodukt inpackad i sex olika lager med både kartong och papper och har dessutom ett lager av cellofan på utsidan. ”Behöver jag verkligen allt det här?”, det är en fråga som jag ofta ställer mig”, säger Arizona Muse på en digital frågestund om hållbarhet arrangerad av hårmärket Aveda. Där är hon numera företagets talesperson i hållbarhetsfrågor.
Hur är dina egna återvinningsrutiner?
”Jag får dåligt samvete om jag inte återvinner. Jag har flera olika sorteringskärl i mitt hem. Jag skulle vilja ha en matkompost också för det känns dumt att slänga matrester. I England där jag bor nu har vi inte så bra infrastruktur när det gäller återvinning och jag skulle så gärna vilja kompostera min mat också”, säger tvåbarnsmamman Arizona Muse.

Arizona Muse på Avedas digitala hållbarhetskonferens som jag deltog på i förra veckan. Arizona är Avedas nya talesperson.

Är bioplast bättre än plast gjord från oljeindustrin?
”De kan vara bra framställda med låg inflytande på utsläpp i framställningsprocessen, men sedan är det stopp när de ska återvinnas eftersom man inte kan blanda växtbaserade och oljebaserade förpackningar. Det behövs mer utbildning bland konsumenterna om hur man återvinner”, konstaterar Arizona Muse som det senaste året har pluggat samma utbildning  som jag vid Cambridge Universitet för att bli fullfjädrad i hållbarhetsfrågor.

Så bli du en medveten konsument enligt Arizona Muse. Här tipsar den amerikanska toppmodellen om sina fyra life hacks för grönare val.

Läs innehållsförteckningen:
Kolla på förpackningarnas innehållsförteckning och läs på lapparna i kläder du köper. Läs och lär dig vad ingredienserna och materialen betyder. Syntetiska material har oftast konstiga namn och fråga dig själv vad det egentligen betyder. När du vet vad som döljer sig bakom namnen kan du bättre ta ställning till om du vill köpa det eller inte.

Utbilda dig själv:
Ta dig tid att utbilda dig i var material och råvaror kommer ifrån, vilket ursprung det har och av vad det tillverkas av. Lär dig vad råvaran är och kolla på hela ledet från hantering och slutproduktion. Och vidare vad som händer med materialet när det är förbrukat.Fungerar det att återvinna? Förstå konsekvenserna av hur man behandlar materialen.

Se upp för ”green-washing”:
Greenwashing är när ett märke utgör sig för att vara mycket grönare än vad det egentligen är. Genom att manipulera information får de saker och ting att låta som om de bryr sig om hållbarhet och schysst produktion. Det räcker inte att säga ”vi älskar träd, därför är vi hållbara”, man måste göra något aktivt för träden för att kunna kalla sig medveten och omtänksam.

Återvinn:
Använd material och förpackningar som går att återvinna så att de inte hamnar i ett vattendrag nära dig av misstag. Komposterbara material är bättre än återvinningsbara. Återvinningsbara material är bättre än icke återvinningsbara material, etc. Lär dig förståelse för olika materials livscykler. Om du inte känner till materialen är det svårare att göra hållbara val.

(Källa: Harpers Bazaar där tipsen är tagna ifrån)

 

Manasi 7 släpper två nya multiprodukter

Dianthus från Manasi7 ger en touch av rosa och lila med en kall underton. Den här färgen kom i januari.

Återhållsamma ekologiska Manasi 7 förhäver sig inte. Nu släpper det svenska indiehuset två nya multiprodukter som kan användas på läppar, kinder och ögonlock. All Over Colour-produkterna heter Dianthus och Sisserou där undertonen är i det kallare spannet hos Dianthus. Det jag gillar med Manasi 7:s produkter är att de är pigmentrika, lättapplicerade och kan blandas i all oändlighet. Det sjuhövdade manifestet som företaget arbetar utifrån är också intressant.  Nackdelen är dock priset, men det är ett följd man får av lågskalig ekologisk produktion och omtänksamt framtagna ingredienser. Här kan du läsa mer om Manasi 7 och deras filosofi.

Manasi7 släpper två nya all over produkter. Här ser ni Sisserou. Priset är 465 kr per styck. Släpps den 22 mars.

Lusfritt hos Hourglass – Confession lipstick

Lusfritt men fortfarande illrött är Hourglass nya läppstift. Red 0 heter läppstiftet.

Hourglass först i världen att ta patent på coschenillefritt läppstiftsfärg.
Färgämnet som finns i riktigt röda läppstift kommer oftast från den lilla lilla tjejlusen coschenille (Dactylopius coccus costa) och färgämnet kallas för karmin eller karmosin.70 000 löss går åt för att färgsätta ett halvt kilo läppstiftsmassa. Ett läppstift kan innehålla 1000 löss och fram tills nu har det inte varit nästintill helt omöjligt att få fram den berömda riktigt röda lystriga färgen på kemisk väg,  (hallå vi kan skicka folk till månen… hur svårt kan det vara).

Riktigt röda läppstift måste inte innehålla kvinnliga soltorkade löss…

Nu har det amerikanska märket Hourglass tagit fram ett riktigt rött läppstift som veganer också kan föredra ”Confession lipstick”. Helt lusfritt! Nästan tre års forskning och 175 labbexperiment på Unilever Research & Development center har resulterat i två olika röda pigment som nu ligger under patentansökan.

Namnet ”Red 0” kommer från företaget Hourglass nya policy: ”Noll djur inblandade. Noll djur skadade”. Och den lilla lusen som pryder läppstiftet symboliserar företagets ”cruelty free commitment”, enligt ett pressmeddelande. Det händer grejjor 2021. Läs också om Kina som slutar att testa vanlig kosmetika den 1 maj. 

Rigtigt rött pigment har varit svårt att ta fram på kemisk väg, tills nu. Bilder från Hourglass

Kina överger djurtester på kosmetika (nästan)

Kina kan snart säga good bye till djurförsök i kosmetikaindustrin. 1 maj 2021, ändras lagarna om obligatoriska tester för importerade produkter.

Idag var en bra dag! Det hände tre bra saker. Jag tog min klimat-examen på Schibsted och är diplomerad ”Sustainability Changemaker”. Garnier har blivit officiellt godkända av Cruelty free International och får använda sig av Leeping Bunny märkningen på sina produkter. Men kanske det viktigaste; Kina rycker allt närmare ett totalförbud mot att testa importerad kosmetik på djur. Det sistnämnda rapporterar Cosmetics design Europe.

Från och med den 1 maj i år, 2021, kommer importerad ”vanlig” kosmetika inte att behöva genomgå djurförsök. Det har Kinas National Medical Products Administration (NMPA) beslutat i en kommuniké den 4 mars. Myndigheten meddelar också ”att de i och med detta beslut börjar acceptera data från alternativa djurförsöksmetoder för registrering och nyanmälan av kosmetiska ingredienser”.

Vad är då vanlig kosmetika? Jo, produkter som inte gör anspråk på att vara ”anti-ageing” , ”hudblekande” eller ”behandla acne”. De här tre hudvårdskategorierna är undantagna och måste fortfarande testas på djur. Blä. Och why?

Enligt den kinesiska myndigheten NMPA var ett av huvudmålen för den nya icke-testande policyn att ”det finns accepterbara toxikologiska testdata från alternativa testmetoder”, skriver Cosmetics design Europe.

Vad krävs då av producenter som vill exportera sina produkter till Kina?

För det första måste företagen kunna visa upp ett certifikat för ”god tillverkningssed” (GMP = Good Manufacturing Practices) utfärdat av inhemska myndigheter som kan bifoga relevanta bedömningsresultat och bekräfta produktsäkerheten. Företagen kommer fortfarande att vara skyldiga att utföra djurförsök på produkterna som är avsedda för spädbarn och barn eller om de använder nyframtagna kosmetiska ingredienser under en tre år lång övervakningsperiod, eller om ”anmälaren, ansvarig person eller tillverkare listas som ett viktigt övervakningsmål enligt NMPA: s kvantitativa betygssystem”. Vad det sistnämnda innebär kan man bara spekulera i.

8 mars – I dag hyllar jag alla kvinnor som jobbar på fältet

Plastletare i Bangalore och projektet Plastics for change  Foto: Agneta Elmegård

Idag är det internationella kvinnodagen. Det är en dag som den här som jag skänker en tanke åt alla fantastiska kvinnor som jag träffat på resor jag gjort genom åren – i skönhetens tjänst. Kvinnor som sliter för några kronor om dagen för att vi ska dofta gott, vara piffiga och kunna köpa ljuvliga produkter. Som kvinnorna vid vaniljodlingarna på Seychellerna, eller kvinnorna i argankollektivet Marjana i Marocko och kvinnorna på soptippen i Bangalore i Indien, som tjänar 2500 kronor i månaden. Dessa kvinnorna är de sanna hjältinnorna.

Vaniljodlingen på Seychellerna. Foto: Agneta Elmegård

Argankollektivet Marjana. Marocko. Foto: Agneta Elmegård

Iris van Herpen + Björn Axen = Sant

Iris van Herpen har designat en exklusiv scarf i limiterad utgåva där 200 kronor/scarf går till Regnbågsfonden. Den kostar 1490 kr. Ett riktigt samlarobjekt. ”Jag ville att den skulle vara färgglad och inge en känsla av positivitet. Färgerna är böljande och påminner om mjuk akvarell och kompositionen är abstrakt. Den avspeglar lite den värld vi befinner oss i just nu, i en slags svårgreppbarhet och transformation” Samtliga foto från Björn Axen.

Vissa designersamarbeten kittlar till lite extra. Haute Couture-designern Iris van Herpen och Björn Axén är ett sådant samarbete.  Den holländska designern är känd för sina böljande abstrakta textilier med inspiration från naturen, med futuristiskt uttryck och omisskännliga silhuetter.

iris van Herpen har också satt sin prägel på Björn Axéns hårsprej där 10 procent av försäljningen går till Regnbågsfonden.

Nu har Iris van Herpen designat flaskan till Björn Axéns nya hårspray och även en scarf där 200 kronor av försäljningen går till Regnbågsfondens arbete med att synliggöra hbtq-frågor.
”Vi är otroligt stolta över att få jobba med en så extremt hantverksmässigt talangfull designer på den nivån som Iris är. Att hon ville förgylla vår produkt och skapa ett mönster till oss är en ära. Hon är extremt selektiv med samarbeten så det är ett bevis på att vi håller den kvalite som krävs”, kommenterar Johan Hellström, ägare av Björn Axén.

 

 

Sedan 2011 har Iris van Herpen deltagit i Haute Couture-visningarna på modeveckorna i Paris och att den hyllade modedesignern bestämde sig för att bidra med sin design till skönhetsbranschen var att överskottet går till Regnbågsfondens arbete, menar hon.
Det är verkligen en viktigt och bra sak som den här organisationen kämpar för. Visionen och hängivenheten från Regnbågsfonden och stödet från Björn Axén har varit mycket inspirerande för mig i mitt arbete med kollektionerna, så det har varit ett viktigt projekt att delta i från min sida”.

”Det är fantastiskt att arbeta tillsammans med Björn Axen-teamet inför mina visningar eftersom de är så kreativa, så skickliga och passionerade i allt de gör. En anda som jag delar”, säger Iris.

Varför är det viktigt att synliggöra diskrimineringar i samhället?
”Det är hoppfullt att veta att HBTQ-frågor tas på allvar i Sverige men på många andra platser i världen ser det inte ut så. Där kan det vara är en fråga om liv och död. Identitetsfrihet är en viktigt faktor för ett hälsosamt samhälle. Vi hör alla ihop och förtrycket av minoriteter smittar av sig på oss på alla”.

Iris van Herpen, 36, beskrivs som ett underbarn i modevärlden. Hon gjorde sin praktik hos Alexander McQueen och har vunnit flera priser för sin unika design.

Du nämner ofta hoppet också. Varför är det viktigt att  ingjuta hopp, anser du?
Resan till det bättre och framsteg i samhället är lång och oviss men det skapar hopp att veta att var och en av oss faktiskt har något att säga till om. Och att man om enskild faktiskt kan göra skillnad”.
Varför tycker du att det är viktigt att lyfta fram frågor om jämställdhet och rättigheter?
”Jag växte upp i Nederländerna och jag inser hur lycklig jag är, att yttrandefriheten är självklar där. Att jag fått vara den jag är har uppmuntrats under hela min uppväxt. Men jag förstår också hur sällsynt detta är och att många länder förtrycker den här rättigheten. Känslan av frihet har hela tiden varit grunden för det jag gör idag och vem jag är. Men även i Nederländerna, som ses som ett progressivt land, finns det fortfarande arbete att göra i de här frågorna”.

 

Vad är din relation till Sverige? Vad vet du om Sverige?
Jag reste till Sverige när jag gjorde en utställning med mitt arbete där. Sverige är känt för sin vackra natur, sina duktiga modeskapare och landets fantastiska hälso- och sjukvård. Utbildningen ligger på en hög nivå och Sverige är känt för att vara ett av de mest progressiva länderna i världen när det kommer till att inkludera HBTQ-frågorna i samhället i stort”.

Vad önskar du dig mest av allt just nu?
”Jag har många drömmar men om jag får relaterat till vårt samtal just nu, så önskar att den höga livskvaliteten ni har i Sverige kommer att sprida sig till hela världen och att varje land på denna planet växer och får en mer inkluderande hållning och respekt för minoriteter”.

Peter Hägelstam och Johan Hellström från Björn Axén är de kreativa hjärnorna bakom catwalklooken hos Iris van Herpens visning i Paris. ”Att få jobba ihop kring visningarna är inspirerande. Björn gjorde ju alltid couturesäsongerna från 60-80 talet så det känns fint att vara tillbaka i den världen”, säger Johan Hellström ägare av Björn Axén. Foto: Björn Axen

Hermès Beauty följer upp succén – släpper ny makeup

Det anrika väskmärket Hermès släpper mer makeup, den här gången rouge, borstar och läppglans.

Rose Hermès heter uppföljningen till Hermès Beautys succé Hermès Rouge som var läppstift,  producerade med ett hållbarhetstänk i fokus. Nu är det alltså dags för mer. Rouger, penslar och läppglans närmare bestämt. Rose Hermès är namnet på rougen som kommer i åtta nyanser och ska vara en hyllning till den rosa färgen som förekommit i olika kollektioner i det franska designhusets produktion.

Rougerna innehåller E-vitamin är doftsatta av Christine Nagel och doftar arnica, grönt te och sandelträ.

I den 89 sidor omfångsrika pressmeddelandet beskrivs produktionen och färgerna inlevelsefullt där de hämtat inspiration från sin anrika historia med nerslag i artdeco-perioden på 30-talet, 1961 års produktion av den rosa ullkostymen Azalée och 80-talets poppiga rosa scarveserna La Fabrique des Rubans och Théâtre d’ombres.

Penslarna är handgjorda av en fransk borstmakare av gethår och trä, och väskproducenten tillverkar även en rund liten väska i kalvskinn där det diskformade rouget, formgiven av Pierre Hardy, får plats.

Läppprodukterna, Rose Hermès Rose à lèvres, innehåller hallonfröolja och vita mullbär och är doftsatta av Christine Nagel, Hermès egna chefsparfymör. Här har väskmärket hittat inspirationen från finishen i sina exklusiva läderprodukter. Som tidigare är hylsorna utbytbara och förpackningarna gjorda av återanvänt papper. Även rouget är refill-koncept.

Tre matta nyanser i nya läpp-produkten. Rose Hermès är gemensamt framtagen av Jérome Touron, Creative Director för Hermès Beaty, Pierre Hardy, kreativ chef för skor och smycken, står bakom designen av förpackningen

I Sverige hittar du produkterna i Hermès butik i NK-huset.
Priser är:
– Blush Refill: 478 kr
– Blush Travel Brush: 512 kr
– Blush Brush: 1024 kr
– Rose Lip Enhancer: 728 kr

S-Beauty: Svensk hudvård har inte tagit paus under pandemin

Jenny och Jacob Huurinainen grundare av OM-SE

Globalt har skönhetsbranschen drabbats hårt av pandemin. Men hudvårdsproducenter är de som klarat sig bäst. I Sverige har det lanserats flera nya märken under året. Ett av dem som vågade satsa är svenska hudvårdsmärket OM SE.
”Pandemin hjälpte oss att bestämma oss för att det här är det vi ska göra nu”, berättar Jenny och Jacob Huurinainen.

För några år sedan slog K-Beauty igenom, hudvård från Korea, med flera steg inblandade i den dagliga hudvårdsrutinen. Sedan kom J-Beauty upp på tapeten. Hudvård från Japan, med ritualer och högteknologiska produkter i fokus. Men nu är det dags för S-Beauty. Skandinaviska och svenska skönhetsprodukter med en minimalistisk framtoning både i antal steg i hudvårdsrutinen och i designen.
Mitt under den brinnande pandemin har flera svenska märken trotsat rädslan för att gå under och istället valt att satsa. OM SE, Tash Sisterhood, Mantle, Melyon, Niche4all och Rdp skincare är bara några svenska märken som sett dagens ljus under pandemin. Nischade småskaliga märken med hållbarhet och kvalitét i fokus.

 

OM-SE innehåller 35 naturligt aktiva ingredienser och tillverkas i Jämtland.

Vi är båda i konsultbranschen och under coronan minskade våra uppdrag och det gav oss chansen kunna ägna oss åt det här på heltid. Man kan säga att vi har pandemin att tacka för satsningen”, säger Jenny Huurinainen i en videointervju. Hon och hennes man grundade det ekologiska hudvårdsmärket OM- SE eftersom de tyckte att det saknades stilrena och effektiva svenska märken med få ingredienser.
”Utgångspunkten har varit oss själva. Vi har skapat ett märke med våra egna värden där kvalité och minimalism var våra kärnvärden. Vi ville formge produkter som vi själva vill ha i vårt badrumsskåp och pandemin hjälpte oss att göra det”, säger Jenny som tillverkar sina produkter i Jämtland av noga utvalda oljor och örter.

Skånska Tash Sisterhood kommer från Lomma

Mantle bygger sina produkter kring CBD-olja

Ett annat svenskt märke som valde att lansera under förra året var nature-certifierade Tash Sisterhood, från skånska Lomma.
– Tidpunkten att lansera, mitt i en brinnande pandemi, har varit intressant, men också positivt på så sätt att vi kunnat ha elektroniska möten där vi tidigare fått rest mycket mer. Mottagandet av produkterna har varit fantastiskt bra både hos kunder och verksamma i branschen, berättar Håkan Wahlsten, Vd och medgrundare på Tash Sisterhood.
Cosmopharma har tidigare tillverkat sina produkter i Israel, men i början av förra året bestämde de sig för att ta hem produktionen omformulera innehåller och återlansera sitt märke. Satsningen gav dem svart på vitt. Under året vann Cosmopharma priset för bästa hudvårdsserie vid Stockholm Beauty Week.

Cosmopharma AB firar vinsten i Stockholm Beauty Week och Årets bästa hudvårdsserie.

Vi hoppade över flådiga ytteremballage och bytte recepten till helt nya och tog farväl av långväga ingredienser. Vi valde närproducerade naturliga ingredienser som skandinavisk sjösand i peelingen istället för aprikoskärnor, karragentång från västkusten istället för miljöbelastande silikon”, berättar grundaren Susanne Sjölander.
Även om det har varit tufft ångrar sig inte en sekund.
”Vi har en hel del att ta igen när det gäller den ekonomiska satsningen.
 Vi hade två val. Lägga oss på rygg och gå i konkurs eller förvalta tiden vi fick över och försöka bygga upp vårt märke igen. Den här gången på ett nytt mer klimatsmart sett”, konstaterar grundaren Susanne Sjölander.

 

Cosmopharma AB har gjort om och gjort rätt, de vågade satsa.

Plastic for Change och The Body Shop minskar plastberget i Bangalore

The Body Shop har precis släppt hudvårdsserien Lemon – Purifying hand wash och Hair & Body Wash där flaskorna är gjorda av återvunnen plast sorterad av plastletare i Bangalore, Indien.

Det är drygt ett år sedan som The Body Shop presenterade ett unikt samarbete med organisationen Plastic for Change och plastletare i Bangalore, Indien. Det började i låg skala med flaskorna ur serien Ginger Anti Dundruff Schampoo och balsam, men projektet var så lyckat att man fortsätter att arbeta med den återvunna plasten i Indien.

Tre miljarder av jordens befolkning har inte någon tillfredställande sophantering. Så här ser floden ut som rinner genom Bangalore. Mer skräp än vatten…och det mesta sköljs tyvärr ut i den Indiska Oceanen och orsakar svårt lidande för vattenlevande djur.

I utkanterna av Bangalore samlas soptipparna på ett pärlband. Den närmsta ligger bara en halvtimmes bilväg utanför stadsgränsen. En gammal övergiven gruva får tjäna som stadens soptratt för resterna som inte går att sortera på något sätt. Hamnar soporna inte i den övergivna gruvan hamnar avfallet i den flod som delar staden på mitten och som går rätt igenom den livliga marknaden. Inte sällan ligger soptipparna mitt i en rondell, under en motorvägsuppfart eller granne med ett modernt bostadsområde för välbärgade. Innan pandemin bröt ut fick jag möjligheten att besöka några av plastletarna i Bangalore som bor och arbetar på soptipparna och som ingår i det unika projektet som Plastic for Change bedriver på Aftonbladet kan du läsa artikeln i sin helhet.

Rika Rekka är en av Indiens 1.2 miljoner plastplockare. Hon lämnade sin dotter till släktingar i Deli för att bege sig till Bangalore. Hon tjänar 2500 kr i månaden. Foto: Agneta Elmegård

Rika Rekka tjänar 2500 kronor i månaden på att sortera torra sopor. Hon flyttade från Deli för fyra år sedan. Hennes då fyra år gamla dotter lämnade hon hos släktingar. Trots den tryckande hettan och tusentals surrande flugor finns det olika grader av helvetet.
”Det är mycket lättare att sortera skräp i Bangalore, för det är inte så varmt här. I Delhi är det fruktansvärt hett och det försvårar arbetet”, menar Rika som sorterat sopor i stort sett hela sitt 38 åriga liv.

Rika ser framför sig att hon kommer att jobba på sopstationen i drygt fem år till innan hon återvänder hem till familjen i Delhi.
Jag längtar efter att få vara med min familj. Arbetet här är ganska enformigt. Jag sitter i flera timmar åt gången och ryggen tar stryk, men det här är det enda jag kan”.

Rika sorterar snabbt och effektivt. Hon sitter i mitten av stora plastsäckar som formar sig som en blomma runt henne. På tippen bor också flera barn. Ett spädbarn sitter i en övergiven barnstol mitt i soporna medan hans mamma sorterar. Då och då rör sig sopberget utan synlig anledning. Någonstans där djupt där inne kalasar råttorna på matrester.

Ett tjugotal familjer bor på sopstationen som ligger vägg i vägg med ett lyxigt bostadsområde i Bangalore. Sedan mars 2020 har Indiens regeringen stoppat importen av andra länders plastavfall. Foto: Agneta Elmegård

De flesta av sopletarna i Indien tillhör det lägsta kastet – dalit. Det är oftast papperslösa personer som varken kan läsa eller skriva. De befinner sig lägst ner i den socialekonomiska pyramiden och ofta har deras familjer letat skräp i generationer.

Nalini Shekar grundade Hasiru Dala som hjälper de utsatta plastletarna med pappersarbete, sjukvård och skydd. Foto Agneta Elmegård

”Dalit är allas dåliga samvete i Indien. De gör sådant som vi andra aldrig skulle göra. De får inte komma in i husen och betraktas som smuts. Det var dom som tog hand om bajset i de ospolbara toaletterna förr i tiden. De har alltid varit ovärderliga för att samhället inte skulle krascha fullständigt men dom har aldrig egentligen varit en del av samhället. Inga andra kast vill syssla med det som daliterna gör”, berättar Nalini Shekar som startade den icke vinstdrivande hjälporganisationen Hasiru Dala (Grön kraft) som arbetar tillsammans med Plastic for Change och som hjälper plastletarna med sjukvård, pensioner och pappersarbete för ett drägligare liv.

Tusentals barn bor på soptipparna där deras föräldrar arbetar. Foto: Agneta Elmegård

Kanadensaren Andrew Almack är grundare till organisationen, Plastic For Changes. Tillsammans arbetar han hand i hand med Hasiru Dala för att stärka de utsatta daliternas situation. Andrew Almack har skapat en mobil plattform där plastletare kan ansluta sig gratis till för att få reda på bästa dagspriset på plast. Eftersom de flesta plastletarna är analfabeter har plattformen enkla symboler och är till viss mån röststyrd så att användarna enkelt kan förstå informationen. I appen kan de se dagens plastpris och vilken plasthanteringsstation som kan ta emot dem och när.

Andrew Almacks engagemang har  blivit uppmärksammat globalt. 2018 hamnade han på Forbes 30 under 30 lista över unga entreprenörer i Asien som gör skillnad.

”Vi hjälper plastletarna att komma i kontakt med schyssta producenter. De måste också ha giltiga id-handlingar vilket vi hjälper dem att fixa så att de kan ta del av samhället. Det kan låta som en självklarhet men verkligheten är någonting helt annat i Indien”, förklarar Andrew som fick idén till Plastic for changes för tre år sedan efter en ögonöppnande resa i Asien.

Hur många generationer kommer vi att ha förstört för att vi inte tog hand om plasten på ett bra sätt? frågar han sig.

Det brittiska företaget The Bodyshop är ett av de första globala företagen att engagera sig i den här relativt nystartade cirkulära ekonomin i Indien (Garnier anslöt förra året). The Body Shop har förbundit sig att köpa 250 ton petflaskor det första året och använda sig av i sin produktion av schampoflaskor. De blir på det sättet det första globala företaget i världen som börjar handla med community trade-framtagen plast. Det vill säga plast som samlats in under schyssta förhållanden av arbetare som har drägliga arbetsförhållanden, fast lön och pension.
”Vi har länge letat efter projekt där vi kan göra skillnad genom att handla med plast och organisationen Plastic for changes och Hasiru Dala uppfyllde våra krav på schyssta upphandlingsprinciper och ren arbetskraft”, berättar Sanjani Shah, internationell kommunikatör på The Body Shop.

På vissa sopstationer som Plastic for Change arbetar med har man sorteringsband vilket underlättar sorteringen. Mest värda i plastpyramiden är PET-flaskor.

Vackert vackert men farligt farligt. En uttjänt gruva utanför Bangalore fylls med miljonstadens sopor och gifterna når grundvattnet. Stanken sticker i ögonen. Foto: Agneta Elmegård

Sida 15 av 19

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén