Kategori: Hållbarhet Sida 3 av 19

Isländska Bioeffect drabbade av vulkanutbrottet – växthuset stängt

Efter det förödande vulkanutbrottet, bara några hundra meter från Bioeffects växthus, gick verksamheten inte att rädda. Men planen är att de kommer att bygga ett nytt växthus på annat ställe på Island Foto: Bioeffect/Hordur Kristleifsson

Naturen ger. Naturen tar. Isländska Bioeffect har tvingats stänga sitt växthus efter vulkanutbrottet norr om Grindavik för en månad sedan. I slutet på oktober besökte jag Island och Grindavik för ett reportage i Aftonbladet Livsstil, om den unika växtförädlingen som används i deras krämer och serum. I besöket ingick även en rundvandring i deras unika växthus där de producerar tillväxtfaktorer (EGF) i kornplantor.

Jag besökte Bioeffects växthus i slutet på oktober för reportage i Aftonbladet Livsstil. Foto: Agneta Elmegård

Föga anade vi då vad som höll på att hända. Att det förmodligen redan då bubblade under våra fötter. Forskningschefen Sigrún Guðjónsdóttir Dögg, som var min guide i växthuset visade mig en spricka i det tunga marmorgolvet i entrén av växthuset. De många skalven hade redan gett sig tillkänna. Och den 14 januari var vulkanutbrottet ett faktum. Jorden öppnade sig och lavan flöt ut bara några meter från växthuset som nu tvingats stänga. Lavan slukade inte växthuset men viktiga komponenter är förstörda.

Bioeffect har odlat kornplantor i lava från vulkanen Hekla på Island sedan 2010. 130 000 plantor har stått på tillväxt här.

På sin Linked-inprofil skriver Bioeffect följande uttalande:

”Vi på Bioeffect är djupt ledsna över den senaste tidens vulkaniska aktivitet i Grindavík och dess inverkan på samhället. Våra hjärtan går ut till de invånare som har varit våra grannar i över ett decennium. 

Eftersom vulkanutbrottet har bevakats av globala medier har vi fått många frågor om vilken roll växthuset spelade i vår hudvårdsverksamhet.

Läkaren Sigrún Guðjónsdóttir Dögg är forskningschef på Bioeffect och har studerat kornplantornas unika effekt på huden tack vare EGF.

Även om växthuset har skadats allvarligt från de senaste naturkatastroferna i området, kan vår produktion tack och lov fortsätta oavbrutet tills ett nytt växthus är igång. Det påverkar inte vår verksamhet eftersom vi har tillräckligt med lager av tillväxtfaktorer.

Ända sedan starten 2010 har växthuset i Grindavík spelat en viktig roll i vår hudvårdsproduktion. Det var här de växttillverkade tillväxtfaktorerna, nyckelingrediensen i Bioeffect-produktlinjen, producerades. Inklusive den mest kända hjälteingrediensen, EGF (Epidermal Growth Factor). Våra tillväxtfaktorer produceras i biokonstruerat korn med hjälp av banbrytande växtbioteknik.

Utöver att bara vara där våra korntillväxtfaktorer växer, har växthuset varit en källa till omhuldade minnen med otaliga besökare och oförglömliga evenemang genom åren. När vi nu tar farväl av växthuset i Grindavík har förberedelserna för ett nytt växthus på Island redan börjat”.

EGF (epidermal growth factor) upptäcktes i början på 80-talet och 1986 tilldelades Stanley Cohen nobelpriset i medicin för sin upptäckt av cellaktivatorn EGF ”som en viktig funktion i kommunikationen mellan cellerna”. Översatt till hudvård blir det hur cellkommunikationen kan bidra till en spänstigare och fastare hud. Isländska forskarna vid Bioeffect är först i världen med att skapa en växtbaserad EGF, som är identisk med den vi naturligt har i vår hud.

Bioeffect är fast beslutna om att fortsätta produktionen av korn för att säkra framställningen av EGF till sina produkter.

Obayaty – Svenskt makeupmärke för män

Svenska Obayaty vill bryta tabun kring manlig makeup.

Obayaty, ett nytt svenskt kosmetikamärke grundat av bland andra musikproducenten Max Martin och modekreatören Pontus Frankenstein, som bland annat ligger bakom kampanjer för Moschino, Levi’s, Björn Borg och Vagabond. Medgrundare är även Anna Ryott och Lajjo Strand, rapporterar MSN.com.

Tillsammans vill kvartetten ”bryta barriärerna som förhindrar män från att utforska manlig makeup”, enligt en artikel i Cosmetic Business.

Obayaty går under epitetet Scandicool eller Scandibeauty och lanserade sju produkter under december månad, med inriktning på täckande concealer och sticks men även nagellacker. Allt förpackat i ursnygga stålförpackningar som för tankarna till bilindustrin. Företaget har en uttalad hållbarhetsstrategi där refills är deras usp.

Ett första steg i användandet av makeup kan vara en concealer, menar grundarna till Scandimärket Obayaty.

Anna Ryott, medgrundare och VD, säger till Cosmetic Business att det fanns en uttalad tanke med att ha ett litet utbud efter att ha insett att en stor katalog inte skulle vara gynnsam för att locka nya manliga kunder till makeupkategorin.

”Vi vill att män först provar makeupserien under ögonen och inser att det inte är så avskräckande. Och kanske inom några månader, kan tänka sig att vara mer vågade.Vi vet redan att skönhet för män är en tuff nöt att knäcka, och en stor del av det beror på stigmat”, säger Ryott till Cosmetic Business.

Musikproducenten Max Martin är investerare i makeupmärket  Obayaty.

 

I serien ingår: Eye Booster, Tinted Eye Cream, Retouch Stick Concealer, Lip Balm, Eye Pen Nail Colour, Illuminating Stick Highlighter och Face Contour Sculpting Bronzer Stick. Huvudsaklig marknad uppges vara Berlin, New York och London enligt msn.com. Vi hoppas naturligtvis att kvartetten inkluderar sin egen huvudstad i satsningen så att epitetet Scandibeauty gör skäl för namnet.

För övrigt undrar jag lite över hur diskussinerna kring namnet Obayaty har gått. Om man läser namnet bakifrån blir det: Yta och ordet Yabo. Det sistnämnda är ett japanskt ord som betyder motbjudande eller avstötande.

The Body Shop säljs med brakförlust till tyska investerare

The Body Shop såldes för nästan en miljard kronor för sex år sedan. Nu är det tidigare brittiska företaget sålt till tyska investerare för bara en bråkdel. Foto: Christine Olsson / TT

Det ligger ett grått orosmoln över The Body Shop. Bara sex år efter det att The Body Shop såldes av franska L’Oreal till brasilianska Natura & Co, har det brittiska företaget, grundat 1976 av Anita Roddick i Brighton, sålts igen, uppger Independent.

Det är den tyska ägaren Aurelius Group som också äger Footasylum (kläd- och livsstilsmärke) som förvärvat The Body Shop för 207 miljoner pund. Kaffepengar om ni frågar mig då det Brasilianska företaget köpte The Body Shop för mer än en en miljard kronor (872 miljoner pund vid dagens växelkurs) för sex år sedan.

The Independent uppger att de 207 miljonerna inkluderar 90 miljoner pund som Natura kan få inom fem år om vissa villkor uppfylls.

Den privata köparen, Aurelius Group, säger till Independent att ”de har möjlighet att ge ny energi åt detaljhandelsföretaget”.

”Vi är glada att vi har genomfört detta förvärv av ett ikoniskt brittiskt varumärke, som banat väg för cruelty-free-rörelsen och för naturliga ingredienser på marknaden”, uppger Tristan Nagler, taleperson för Aurelius, till Independent.

Pfas kan finnas i dina skönhetsprodukter

Forskare vid Svenska Miljöinstitutet IVL

Enligt en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet och Stockholms universitet har utfört, på uppdrag av Kemikalieinspektionen, kan utsläppen av PFAS från kosmetiska produkter uppgå till så mycket som 11 000–38 000 kilo fluor per år inom EU. Ett miljögift och hälsofarligt ämne som inte bryts ner i naturen och dessutom ackumuleras i kroppen.

Skidvalla som innehåller PFAS-ämnen förbjöds 2020 och från och med den 17 oktober 2023 är det förbjudet att använda mikroplaster mindre än fem millimeter i sin produktion. Beslut som är fattade av miljöhänsyn. Varför det läggs PFAS-ämnen som är ännu mer långlivade än plaster, i skönhetsprodukter har jag försökt ta reda på. Läs hela artikeln på Aftonbladet här.

Vi hoppas på att vi kan få bort PFAS helt ur smink. Avfallsdelen på kosmetika har vi egentligen inte kunnat beräkna, men vi anser att ansvaret inte bör läggas på konsumenten för det är i princip omöjligt att läsa inci-listorna. Därför hoppas vi på ett globalt utfasande, säger”, Jenny Ivarsson, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.

Kosmetika och skönhetsprodukter står för en ansenlig mängd av PFAS-utsläppen i vattendrag. Kanske så mycket som 38 000 kilo om året. ”Vi behöver förbättra våra kunskaper kring mängd utsläpp av kemikalierna till miljön. Nu fick vi räkna fram PFAS-utsläpp genom hjälpdata, omvägar och en hel del antagande”, säger Kerstin Pütz vid Svenska Miljöinstitutet.
Foto: Agneta Elmegård

Tre av de tio mest vanliga PFAS-ämnena som fanns med på innehållslistan hos alla produkter är redan förbjudna inom EU, men förekom ändå. PFAS kan orsaka cancer, försvaga immunförsvaret och öka kolesterolvärden.

På artikeln i Aftonbladet kan du söka efter produkter som kan ha PFAS i incilistan. Många producenter har börjat fasa ut miljögiftet.

Vad är PFAS?

PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är ett gruppnamn på över 10 000 olika kemikalier som alla har kol-fluor bindningar. De har liknande egenskaper som tvål och är både fett- och fuktavstötande och enormt stabila. De används till exempel som hud- eller hårkonditioner i balsam, eller som emulgeringsmedel och stabiliseringsmedel. Med PFAS inblandat undviker man att vatten och fett separeras i en produkt. Egenskaper som kan uppskattas i primers, vattenfasta mascaror, läppstift och solkrämer som ska sitta fast länge på huden. Ett tiotal PFAS-ämnen är identifierade som särskilt farliga ämnen inom EU, så kallade SVHC-ämnen, och finns upptagna på REACH Kandidatförteckningen

Hälsofarlig parfym stoppad av Tullverket

Ämnena lilial och lyral är totalförbjudna av EU-kommissionen och får inte användas i kosmetiska produkter eftersom vetenskapliga tester har visat att de är starkt allergiframkallande. Ändå importeras de till Sverige. Bild från Tullverket.

Lilial, som ger doft av liljekonvalj i parfymer, förbjöds av EU den 1 mars 2022. Men fortfarande importeras tonvis av parfymer med den allergiframkallande substansen i. Det skriver Tullverket i ett pressmeddelande.

Hittills i år har Tullverket stoppat flera ton farliga skönhetsprodukter från att komma in på den svenska marknaden. I maj stoppades en sändning från Dubai med 113 olika parfymer som innehöll ämnen som är totalförbjudna inom EU.

”Det är oroväckande att varningen för de här farliga ämnena inte har nått fram till de som importerar eller köper skönhetsprodukter från länder utanför EU”, säger Martin Petersson som är sakkunnig på Tullverket.

I maj stoppade Tullverkets kontrollavdelning i Göteborg en sändning på nästan fyra ton från Dubai som innehöll parfym och andra skönhetsprodukter. En analys visade att 113 av de runt 400 produkterna innehöll antingen lyral (HICC/Hydroxyisohexyl 3-Cyclohexene Carboxaldehyde) eller lilial (butylphenyl methylpropional). Läkemedelsverket beslutade efter att ha fått en rapport från Tullverket att förbjuda importören att släppa ut produkterna på EU:s inre marknad. Den enskilda firman valde att inte protestera mot beslutet utan bad Tullverket att destruera de stoppade varorna, vilket också skedde i oktober.

Fallet är inte på några vis unikt. Fram till halvårsskiftet 2023 hade Tullverket stoppat drygt 5,8 ton misstänkt farliga skönhetsprodukter. Förutom parfymer handlar det om hudkrämer, babypuder, hudblekningsprodukter och även lösögonfransar med eyeliner.

”Att förhindra farliga varor från att komma in i landet är ett av Tullverkets huvuduppdrag. Förbjudna skönhetsprodukter ingår också i den kategorien”, säger Martin Petersson, på Tullverket i Stockholm.

Parfymen Florenca visade sig innehålla två, av EU, förbjudna ämnen vid en stickprovskontroll av Tullverket.

Produkter som innehöll både lyral och lilial:
Morino Victory, Morino RAND, 1966 Lonia, Ahlam Al Arab, Al Sultan, Stallione Red, Stallione Gold, Romance, Hafsa, Artemios Florenza, Amir, Zebra, Artemios Bleu Nour, Adora, Artemios Armour, Artemios Rodey Bean, Artemios Rodey Jones, Pink Summer Secret, Moriono Lugano, Moriono Joy, Moriono Moon, Moriono Essence Oud, Moriono Passion, Moriono LIKA, Moriono San Diego, Stallone Silver, Moriono Amour, Moriono Luino, Artemios Elit Paris, Artemios Valentine, Artemios Lord John, Cranford Genesis, Amberley Pur Oud, Amberley Amoroso, Pink Shimmer Secret, Elissa, Gooci, Abraaj, Rouat Al Oud, Rouat Al Oud, Najda, Mariyam, Oud Amber, Rawei Al Musk, Daar Al Haneen, Crystal, Your Touch (for women) vit och Florenca

Cosmile Europe: Ny app ska hjälpa konsumenter förstå ingredienser

Cosmile Europe är en databas med 30000 ingredienser som på ett lättförståeligt språk ska underlätta konsumenter att förstå vad incilistan betyder och hur olika ingredienser jobbar.

 

COSMILE Europe är en kosmetisk ingrediensdatabas som hjälper dig att enkelt hitta pålitlig, verifierad och vetenskapligt stödd information om nästan 30 000 ingredienser. Databasen inkluderar information om ingrediensernas egenskaper,  vilken funktion de har, om de är konstgjorda och/eller av naturligt ursprung och i vilka typer av produkter de kan hittas. Nu finns det även en app att ladda ner så att du kan kolla incilistorna enkelt i affären.

Scanna av barcoden på en produkt och du får upp betydelsen av ingrediensen, eller leta på enskilda ingredienser.

Du kan söka efter vanliga ingrediensnamn eller INCI-namn, eller efter grupp av ämnen eller produkttyp. När jag söker på barcoden på svenska produkter funkar inte appen, men om jag scannar av INCI-listan får jag upp en ingrediensförteckning med mer ingående resultat.

Vad är INCI-namn?

INCI är förkortning av International Nomenclature Cosmetic Ingredient.  INCI-namn är officiella ingrediensnamn som standardiseras inom EU och de flesta länderna världen över. Europeisk lag kräver att kosmetika och hygien-produkter har en ingredienslista, även kallad INCI-lista, på etiketten eller förpackningen av produkten.

Vilka ligger bakom?
COSMILE Europe samarbetar med den tyska föreningen för kosmetik, hygien, parfym och tvättmedel (IKW), samt den franska organisationen för skönhetsföretag (FEBEA) och har fått ett tekniskt utvecklingsstöd från tyska Health&media AB.

Mikroplaster i kosmetika förbjuds av EU

Från och med den 17 oktober 2023 är det förbjudet att använda sig av mikroplaster i sin produktion. Försäljningen av löst glitter, med vissa undantag, förbjuds den 17 oktober 2023. Det kommer dock vara tillåtet att sälja ut redan befintliga lager av löst glitter även efter 17 oktober. Bilden har inget samband med artikeln. Bild från Moschino.

Försäljning av kosmetika som innehåller glitter tillverkad av plast som är svår att bryta ner har förbjudits från försäljning i EU från och med den 17 oktober i år. (The commission Regulation  EU, 2023/2025)

”Mikroplastrestriktionen” gäller syntetiskt framställda polymerer, så kallade ”mikroplaster” som är avsiktligt tillsatta i blandningar som ingår i kosmetiska och är mindre än 5 mm. Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa, har uppskattat att 42 000 ton avsiktligt tillsatta mikroplaster hamnar i miljön varje år. Den största enskilda källan till utsläpp är från konstgräsplaner och uppskattas till 16 000 ton per år.

Biologiskt nedbrytbart, lösligt, naturligt eller oorganiskt glitter anses inte vara mikroplaster och kan därför fortsätta att säljas.

EU har uttalat att ”syftet med restriktionen är inte att förbjuda allt glitter utan uppmanar branschen till en produktion med mer miljövänligt glitter som inte förorenar våra hav”.

Det står också i mikroplastrestriktionen att produkter som finns på återförsäljarnas hyllor eller hos leverantörer får säljas tills lagret tar slut.

Glitter som används i kosmetika, även löst glitter för användning som kosmetika, fortsätter att säljas till slutet av en övergångsperiod.

Förbudet kommer gälla bland annat granulat som används i konstgräsplaner, kosmetika, målarfärg, rengöringsmedel, sköljmedel, glitter, växtskyddsmedel och medicintekniska produkter.

Följande datum gäller:

16 oktober 2027 utökas förbudet för kosmetiska produkter som sköljs av.

16 oktober 2029 utökas förbudet, för leave-on och leave-in produkter.

16 oktober 2035 utökas förbudet, för smink, läpp- och nagelkosmetik.

oktober 2031 till 16 oktober 2035, smink-, läpp- och nagelprodukter måste förses med en etikett som tydligt indikerar att de innehåller mikroplaster som ska säljas.

EU-kommissionen kommer att ta fram en vägledning till de nya reglerna. Den beräknas vara klar i december 2023.

Källa: EU, Kemikalieinspektionen.

Menskoppsproducenten Lunette levererar till FN

Finska Lunette har fått en stororder av FN och ska leverera så kallade ”dignity kits” till krigsdrabbade områden. 

Tidigare i år tecknade Lunette ett långsiktigt avtal med UNFPA och FN:s UNICEF-organisationer. Avtalet omfattar även UNHCR, som är FN:s flyktingorgan. Det initiala partnerskapet sträcker sig över 3 år med en potential om 2 års förlängning.

Nu har de första två ordrarna kommit där Lunettes menskoppar kommer att levereras genom så kallade ”dignity kits”.

”Dessa två första beställningar är små, motsvarande totalt ca 85 000 SEK, men indikerar en början på ett värdefullt partnerskap med olika FN-organisationer. Vi har arbetat länge och hårt med vårt uppdrag att säkerställa säkra och hållbara mensprodukter samt att bidra till att få slut på mensfattigdom, s.k. ”period poverty”. Vi är verkligen glada över att omsätta uppdraget i verkliga handlingar som så småningom kommer att påverka miljontals flickor och kvinnor”, säger Heli Kurjanen, grundare och VD för Lunette.

Ett års användande av klassiska menstruationsprodukter lämnar ett avtryck på ca 5,3 kg koldioxid. Med Lunettes produkter produceras både mindre avfall och mindre koldioxid vid användning. De vill att deras cirkulära användningsmodell ska bli en naturlig del av konsumentens val av menstruationsprodukter. Förra året släppte Lunette sina menstrosor som är tillverkade av hållbara kvalitetsmaterial i Europa, helt fria från farliga kemikalier.

Kosmetikaföretag uppmanas ta mer ansvar för att rena vatten

Mikroplaster är vanligt förekommande i vissa kosmetiska produkter, nu ställs krav från EU:s miljöutskott på bättre rening så att de inte kommer ut i cirkulerande vatten. Bild från National Geographic.

Avloppsvatten ska renas bättre så det kan användas igen. Det har miljöutskottet i Europaparlamentet röstat ja till. Tillverkare av kosmetika och läkemedel har visat sig ge särskilt stora utsläpp av mikroföroreningar, uppmanas nu av EU:s parlament att ta ett större ansvar än de gör idag.

EU-parlamentarikerna i miljöutskottet vill att EU:s medlemsländer ska stärka sin förmåga att återanvända behandlat avloppsvatten så att cirkulariteten ökar. Detta ska ske genom en bättre övervakning av föroreningar som mikroplaster och evighetskemikalier som PFAS, föreslår de. Utskottet röstade även ja till krav på att förorenaren ska betala för att de ”skitar ner”.

Ett annat förslag som ska minska mängden mikroföroreningar, är att kräva obligatoriska filter för mikrofiber i tvättmaskiner.

Dessutom ska alla samhällen med fler än 750 invånare vara anslutna till anläggningar för avfallsrening till slutet av 2032.

Nya lagförslag i EU ska motverka greenwashing

EUs Green Deal klubbades igenom 2020 och belyser 35 olika punkter där en ny kemikaliestrategi är en av punkterna. Nu stärks den ytterligare med nya lagförslag. Foto: Cenelec

Det ska bli svårare för producenter att göra påståenden som vilseleder konsumenter att tro att en produkt är ”grönare” och ”snällare” än den är. Det är EU-parlamentet och Europeiska unionens råd som har enats om nya lagförslag som ska motverka greenwashing- grönmålning. Lagpaketet har tagits fram för att stärka konsumentskyddet kopplat till den gröna given (Green deal) som vi skrivit om här.

I korthet ser det nya lagförslaget mot greenwashing ut så här:

✓ Det ska bli tydligare vilken information om en produkt som tillverkare lyfter fram på förpackningar och i informationsmaterial, till exempel webbsajter.

✓ Insynen och övervakningen av påståenden som rör framtida miljörelaterade påståenden skärps.

✓ Hållbarhetsmärkningarnas trovärdighet ska förbättras genom att man fastställer vilka certifieringssystemet som märkningarna baseras på, såvida de inte fastställs av offentliga myndigheter.

✓ Kraven blir tydligare på producenter vad gäller planerat åldrande och vad som händer i slutet av livscykeln hos en produkt så att konsumenten får en tydlig bild av hur man kan påverka detta.

✓ Orimliga anspråk baserade på klimatkompensering för växthusgasutsläpp stoppas – produkter kommer inte att kunna kallas för koldioxidneutrala eller ”klimatpositiva” baserat på overifierad klimatkompensation.

Sida 3 av 19

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén