Ny studie visar att kemiska solskydd tas upp i blodet. Bild från Pixabay

Uppskattningsvis 4000 – 6000 ton solskyddsmedel hamnar i världshaven varje år men inte nog med det. Innan vi hoppar i plurret efter appliceringen av kemiska solskydd så tar kroppen upp de UV-skyddande ämnena i långt högre halter än man tidigare trott. Det visar en studie som FDA (den amerikanska livsmedels- och drogadministrationen) släppt. Studien presenteras i Journal of American Medical Association (Jama),

Undersökningen visar att de aktiva beståndsdelarna i solskyddsmedel som innehåller UV-skydden avobenson, oxybenzon, oktokrylen och ecamsule överskrider de gränsvärdena för vad kroppen ska exponeras för, slår forskarteamet från FDA fast. Det uppger Chemicalwatch.com.

Kolla INCI-listan på ditt solskydd. Fysikaliska solskydd lägger sig på hudytan (zink- och titanoxid) och går inte in i blodströmmen.

FDA:s riktlinjer säger att aktiva solskyddsmedel med ”systemisk absorption”,  (det vi kallar kemiska solskydd i Sverige), som har en större mängd av uv-skydd än 0,5 ng / ml ska genomgå ”en icke-klinisk toxikologisk bedömning samt utvecklings- och reproduktionsstudier”. Detta är något som solskyddsproducenter runt om i världen hittills har duckat för.

Studien gick ut på att 24 frivilliga personer provade fyra olika solskyddsmedel i dagligvaruhandeln, fyra gånger om dagen, på 75 procents yta av huden. Studien varade i fyra dagar.

Efter fyra dagar visade blodproverna att samtliga av de  fyra uv-skydden överskred gränsen på 0,5 ng / ml i blodet. Oxybenzonhalterna var över 169 ng  ml, medan avobensonnivåerna varierade från 1,8 till 4 ng / ml. Nivåerna av oxybenzon kunde spåras i blodet efter bara en dags applicering och ämnet ökade från dag ett till dag fyra, vilket tyder på ackumulering i kroppen.

Barn bör inte använda kemiska solskydd. Bara fysikaliska solskydd för att vara på den säkra sidan. Bild från Pixabay.

Testet utfördes inomhus utan exponering för värme eller solljus. Studien gjorde ingen skillnad på enskilda ämnena utan undersöktes som en cocktail på huden därför är det svårt att utröna om uv-skydden möjligen hjälper varandra in i huden och blodströmmen. Detta kommer att undersökas i en andra fas. Nya tester kommer snart att utföras på tre andra vanliga solskyddsmedel, nämligen  oktinoxat, homosalat och okisalat.

FDA-forskarna är noga med att påpeka att resultaten inte indikerar att man för den skull ska avstå från att använda solskyddsmedel. Men de påpekar att oxybenzon (även känt som bensofenon) redan har hittats i bröstmjölk, fostervätska, urin och blod, medan vissa studier har antytt att det kan påverka endokrin aktivitet. En svensk studie gjord vid Sahlgrenska sjukhuset har visat att barn inte har de enzymer som krävs för att bryta ner vissa kemiska solskydd. (Därför ska man på barn alltid använda fysikaliska solskydd som lägger sig på ytan).

Hawaii,  Key West, Florida, Aruba och Vigin Island är semesterdestinationer som är först ut att förbjuda försäljning av solskyddsmedel som innehåller oxybenzon eller oktinoxat. Förbudet,  träder i kraft den 1 januari 2021, och syftar till att skydda korallrevet utanför kusterna, men redan nu har vissa producenter börjat exkludera de här tvecksamma kemiska solskyddsingredienserna.