Kategori: Hud Sida 1 av 121

Eucerin har släppt ett nytt serum som bygger på epigenitik och ”age clock technology” som använder en algoritm för att hitta den ultimata ingrediensen för hudens kronologiska ålder. Här kommer exosomerna in som epigenetiska markörer.

Många hudvårdsmärken lanserar just nu formuleringar baserade på epigenetik och då främst på forskningen kring exosomernas föryngrande effekter. Bakom exosomer döljer sig ett ganska nyupptäckt intercellulärt signalsystem som hittas i alla typer av vätskor från levande varelser. Vi pratar blod, mjölk, placenta, saliv och urin etc.

Exosomerna har fått stor uppmärksamhet inom det medicinska området under de senaste åren. Detta på grund av att de kan förmedla en mängd olika biologiska signaler. Kort förklarat fungerar de som budbärare mellan olika celler. Så vad kan exosomer göra för hudens välbefinnande? Eftersom exosomer är målsökande, dvs att de fastnar på celler med lämpliga ytreceptorer kan de hjälpa hudcellen att exempelvis producera mer kollagen, eller dämpa inflammationer och stressreaktioner i huden. Man kan även tänka sig att forskare och kemister i framtiden kommer att fylla exosomerna med innehåll av RNA och DNA som transporteras till målcellen med förändrad cellfunktion som resultat och då pratar vi medicinsk inriktning som målsökare till celler involverade i processer som rör vitiglio, hudcancer och autoimmuna reaktioner.

”Just nu är det många hudvårdsmärken som tittar på exosomer och vad de kan göra för huden. I Europa använder man vegetabiliskt framställda exosomer av etiska skäl, men i andra länder kan de vara extraherade ur mänsklig vävnad”, förklarar Cecilia Owens -Ekström, på MM Skincare i Stockholm som distribuerar Dermapen, Alumier MD och Coola med flera.

Tre fördelar som nämns inom hudvård där exosomer spelar roll är:

Förbättrad stabilitet i hudvårdsprodukter – Exosomer inkapslar och stabiliserar tillväxtfaktorer, skyddar dem från nedbrytning och ökar deras effektivitet. Detta innebär att de aktiva ingredienserna i dina hudvårdsprodukter förblir potenta och effektiva längre.

Förbättrad upptagning – Exosomernas nanostorlek gör att de kan tränga in i huden mer effektivt än större molekyler. Detta gör att tillväxtfaktorer och andra nyttigheter levereras långt ner i hudlagren där de kan ha effekt.

Ökad cellaktivitet: Exosomer förbättrar aktiveringen av receptorer i huden, vilket förstärker de biologiska effekterna av tillväxtfaktorer. Detta resulterar i mätbara förbättringar av hudens hälsa och utseende.

Barbara Sturms ”Exoso Metic”-serie och Eucerins nya ”Hyaluron-Filler Epigenetic Serum” samt Osmosis ”Stem Factor -serum” bygger samtliga på exosomteknik. Och nyligen lanserade det amerikanska märket Beekman 1802 ”Milk RX Cream”, som är formulerat med ”getmjölksexosomer” men exosomanvändandet slutar inte där. Vi är bara i början av den här exosomresan. Företaget hävdar på sin hemsida att ”genom avancerad elektronmikroskopi har vi upptäckt potentialen hos getmjölksexosomerna och dess förmåga att förbättra den cellulär aktiviteten i huden.” De har kombinerat denna ingrediens med reneseed-polypeptider, vilket enligt dem ”främjar ökad kollagenproduktion, vilket resulterar i ett stramare, mer lyft utseende.”

Hudvårdsmärket Beekman 1802 har forskat på getmjölk i 15 år och de menar att det är en rik källa till exosomer. Deras kliniska forskning har visat att mjölken ”inte bara innehåller näringsrika exosomer laddade med keratin och immunoglobuliner, utan också har en genomsnittlig storlek på 102,8 till 109,3 nanometer och en koncentration på cirka 116 miljarder partiklar per milliliter.”

Vad gör exosomer i hudvård?
1. Exosomer är nano-stora bubblor/partiklarsom fungerar som en avancerad kommunikationsväg mellan celler som naturligt utsöndras av stamceller, som används för förnyelse av hud och hår. De finns naturligt i kroppen och anses vara ett viktigt genombrott inom terapi mot hudåldrande.

2. De erbjuder ett bredspektrum av tillvägagångssätt för att ta itu med åldrande och kan bidra till att minska rynkor, förbättra hudens textur och förbättra elasticiteten.

3. På senare år har de blivit populära i hudvårdsbehandlingar, samt för behandling av håravfall. De kombineras ofta med traditionella estetiska klinikbehandlingar, såsom mikronålning.

I en artikel i Cosmetics Design förklarar läkaren Dr Aggie Zatonska från Storbritannien, att det finns tre typer av exosomer:

1. Växtbaserade exosomer som ”imiterar våra i hudens revitaliseringsprocess, minskar inflammation, samtidigt som de ökar produktionen av kollagen, elastin och hyaluronsyra.”

2. Syntetiska exosomer som ”skapas i laboratoriemiljöer med hjälp av biomimetiska metoder.” Dessa kan konstrueras för att innehålla specifika bioaktiva molekyler, vilket möjliggör exakt kontroll över deras terapeutiska effekter. Till exempel ”finns det speciellt utformade exosomer som hjälper till att förbättra hårväxt.

3. Människoutvunna exosomer, [är inte licensierade för användning på EU:s marknader].

I artikeln från Cosmetic Design förklarar hon att ”Exosomer stimulerar fibroblasterna att producera kollagen, ett nyckelprotein som ansvarar för att hudens fasthet och att elasticitet bibehålls. Exosomer kan därför indirekt bidra till att minska fina linjer och rynkor. Exosomer innehåller även bioaktiva molekyler såsom tillväxtfaktorer, antioxidanter och peptider som förbättrar hudens förmåga att behålla fukt. Genom att minska inflammation främjar exosomer en hälsosammare hudbarriär och förbättrar återfuktningen, säger Aggie Zatonska i intervjun med Cosmetics Design.

Vem uppfann epigenetik?
Begreppet ”epigenitik” myntades av den brittiske biologen Conrad HalWaddington på 1940-talet. Han beskrev hur gener och miljöfaktorer samverkar för att forma en organisms utveckling och egenskaper. Waddingtons arbete lade grunden för att förstå hur genetisk information kan styras och uttryckas på olika sätt utan att själva DNA-sekvensen ändras. Även om Waddington var en pionjär inom epigenetik, har området växt genom många forskares bidrag. Det var dock först i början av 2000-talet som epigenetik fick ett stort fokus inom internationell forskning.

Källor: Läkartidningen, Cosmetic Design, Cosmetic Business, Osmosis Beauty, Beiersdorf och Karolinska Institutet.